|
Nick Matthew och
Alison Waters kan titulera sig engelska mästare efter
söndagens finalspel i Manchester. Matthew besegrade ständige
rivalen James Willstrop med 3-0, medan Waters vann en rysare
mot Jenny duncalf med 3-2.
På herrsidan var allt uppdukat för en drömfinal mellan Nick
Matthew och James Willstrop. Den regerande mästaren mot
folkets favorit. Eller, om |
|
man så vill, en
repris på fjolårets British Open-thriller i fem akter över
nästan två timmar. Matthew gick segrande ur den bataljen.
Liksom han gjort i huvuddelen av deras möten under senare
år.
De möttes även i
semifinalen av fjolårets engelska mästerskap, med Matthew
som vinnare. I finalen besegrade han sedan Adrian Grant och
tog sin andra titel.
Sportsmannaskap
Matthew och Willstrop hade båda imponerat på vägen fram till
årets final. Matthew genom att eliminera Walker i
kvartsfinalen med 3-1 och Grant i semin med 3-0.
Semifinalen blev annars mest uppmärksammad |

Nick Matthew försvarade sin
titel i Engelska mästerskapen |
|
för en händelse i slutet av det andra
gamet. Vid ställningen 11-10 till Matthew tog en retur i
dörrhandtaget och ställde Grant utan chans. Grant lämnade
banan medan Matthew vände sig mot domaren och tecknade ett
"L" med fingrarna.
Omspel beviljades och gamet fortsatte fram till 13-11 för
den regerande mästaren. Men gesten uppskattades ändå stort
av både Grant och publiken.
Lättare väg
På den andra halvan hade Willstrop en lättare väg till
finalen. Det stora testet kom i semifinalen där Daryl Selby
stod för motståndet. Selby som |
|
inledde piggt och
tog ledningen med 1-0 innan Willstrop tog över kommandot.
Därefter fick Daryl mestadels ägna sig åt att jaga boll.
Vilket han gjorde bra, men det räckte ändå bara till en
hedersam förlust med 1-3.
För bra
Finalen kom att bli en styrkedemonstration av Nick Matthew.
Han kontrollerade både spelet och mittpositionen vilket
störde Willstrop som inte kunde hitta sin normala spelrytm.
Delvis beroende på att kortspelet inte riktigt kom upp i
normal klass. Detsamma gällde krosslagen från backhandsidan
som Matthew ofta läste och skar av. Vilket begränsade
Willstrops valmöjligheter ytterligare.
|

Inte James Willstrops år -
den här gången heller... |
|
Kunde
inte svara
Matchen slutade nu 3-0 efter knappt 50 minuters spel.
Siffrorna 11-5, 11-6 och 11-6 beskriver matchen väl -
Willstrop räckte inte till den här gången.
Något som även återspeglades i matchmönstret. Spelarna
följdes åt inledningsvis i gamen, men sedan drog Matthew
ifrån och då kunde inte Willstrop svara.
På damsidan var det också favoritmöte i finalen. Regerande
mästaren Jenny Duncalf ställdes mot utmanaren Alison Waters,
trea respektive |
|
femma på
världsrankingen. Duncalf hade tidigare avfärdat Madeline
Perry i den ena semifinalen med 3-1, medan Waters besegrat
Laurent Massaro.
Men det satt hårt åt innan Alison kunde kvittera ut sin
finalbiljett. Matchen gick hela distansen och det var först
vid 8-8 i femte game som Waters kopplade greppet och kunde
säkra avancemanget.
Waters tog titeln
Frågan var om den tuffa semin skulle påverka finalen? Jenny
Duncalf började bäst och tog ledningen med 1-0 innan Waters
kom igång och kvitterade. Mönstret upprepades sedan fram
till 2-2.
|

Vanlig syn för Nick Matthew,
segerintervju efter ny seger |
|
I det femte och
avgörandet gamet gick matchen till förlängning. Där visade
sig Alison Waters vara den starkare av de två och tog titeln
efter 12-10.
|