Det mesta var sig likt vid lag-EM i Aix en Provence. Sverige missade spel i A-gruppen och England besegrade Frankrike i herrarnas lagfinal. Men en sak skiljde mot tidigare år: Englands damer missade att fullborda den obligatoriska dubbeln.

Faktum är att England missade finalen på damsidan helt och hållet. Vilket man kan tacka Holland - eller snarare Frankrike för. Så här ligger

det till: Holland drog nitlotten i semifinalen genom att lottas mot de oövervinnerliga engelskorna. Detta sedan man förlorat mot Frankrike i gruppspelet. Chockade Duncalf Tack och adjö, trodde nog de flesta. Men holländskorna chockade England genom att vinna semin med 2-1. Stor hjälte blev Vanessa Atkinson som besegrade engelska världstvåan Jenny Duncalf med 3-2. Frankrike utnyttjade sin "drömlottning" mot Irland och vann den andra semin med 2-1. I finalen fick holländskorna sedan revansch för

Vanessa Atkinson blev stor hjälte för holländskorna

det snöpliga nederlaget i gruppspelet. Vanessa Atkinson besegrade Camille Serme med 3-1. Sedan kvitterade Isabelle Stoehr mot Annelize Naudé efter en dramatisk femgamare. Noom hjälte Tredjesingeln blev därför avgörande för vart guldet skulle hamna. Hollands Orla Noom tog kommandot från start mot Maud Duplomp. En stor ledning på 8-2 förvaltades till säker vinst i första gamet. Sedan blev det jämnare. Duplomp höll 8-8 innan några misstag gjorde att holländskan kunde ta hem andra gamet. Mönstret upprepades sedan i det tredje gamet. Vid ställningen 7-7 tappade Duplomp fyra poäng och så var dagen förstörd för Frankrikes damer. Drömfinal Fortfarande återstod dock EM:s huvudpunkt - herrfinalen mellan hemmanationen och England. Drömfinal, kampen om Europa eller rivalitet sedan urminnes tider. Alla ovanstående epitet funkar som beskrivningar av det väntande dramat. Publiken gjorde sig redo för en het drabbning, spelarna likaså. Konferencieren gjorde samtidigt sitt bästa för att elda på massorna. Något som inte krävde så stor ansträngning, bör tilläggas. Lincou inledde starkt Matchen kunde börja. Lincou kom ut som en vinthund i det första gamet och ryckte iväg till 4-0 innan Willstrop fann rytmen. Engelsmannen hämtade sedan in nästan hela underläget till 7-8. Men en poäng och två utsökta krossvinnare gav fransmannen det viktiga första gamet. Game två hann knappt börja innan det var över. Lincou presterade bara en ynka vinnare, men fem misstag. Resultatet blev förnedrande 1-11. Poängboll avgjorde Det tredje gamet blev jämnare. Spelarna följdes åt till 3-3 innan Lincou drog ifrån till 6-3. Ledningen krympte visserligen till 5-6 innan fransmannen återigen ryckte, nu till 9-5. Gamet avslutades med en poängboll till Lincou, som knöt näven i en segergest. Men Willstrop tänkte inte kapitulera. Han gick upp till 4-0 innan Lincou vaknade till och nådde 4-5. Men närmare än så kom aldrig fransmannen. Ett par "no let" och tre vinnare från Willstrop gjorde ställningen lika. Ner i brygga Det avgörande gamet var helt ovisst upp till 7-7. Sedan fick Willstrop övertaget och tog fyra raka bollar fram till gamevinst, 11-7. Första singeln hade tagit 82 minuter och placerade fransmännen i brygga. Nu var Gaultier tvungen att besegra Matthew samtidigt som Castagnet eller Lavigne skrällde. Nyckeln till vinst för Gaultier stavades tålamod. Något bägge spelarna visade överflöd av i det 27 minuter långa första gamet. Spelarna följdes åt större delen fram till 10-9 i Matthews favör. Då kom ett misstag från fransmannen och England hade kopplat guldgreppet. Mental soppatorsk Spelarna fortsatte följas åt i det andra gamet. Som mest skiljde två poäng i Gaultiers favör. Men vid 9-9 var det Matthew som gick ifrån till gamevinst, 11-9. Återigen ett långt game - 22 minuter - som gick i Englands favör. Skulle Gaultier orka mobilisera den mentala energin för att vända matchen? Svaret blev nej. Det var jämnt fram till mitten av gamet, sedan Nick Matthew besegrade än en gång Gregory Gaultier orkade inte fransmannen stå emot längre. Vid ställningen 7-6 till Matthew blev det fyra snabba bollar fram till 11-6. Matchen vunnen och guldet i hamn. Klass triumferade För inte kunde väl Frankrikes 3:a och 4:a skrälla mot två Topp-10 spelare i form av Daryl Selby och Peter Barker? Nej, vilja slog inte klass denna gång. Mathieu Castagnet spelade inspirerat i det första gamet mot Selby. Det räckte till en förlängning, som slutade 12-10 till engelsmannen. I andra game gjorde Selby ett snabbt ryck till 5-1. Castagnet svarade flera gånger men nådde aldrig närmare än 7-9. Gamet till England med 11-7. Tog vinnarbollen Sista gamet blev en defilering. Selby släppte bara en poäng och gjorde det alla engelsmän förväntat sig. Den största spänningen inträdde faktiskt efter matchen - om Selby skulle hinna före funktionärerna och sno åt sig vinnarbollen. Med ett belåtet leende stoppade engelsmannen raskt ner bollen i fickan innan han gick ut till sina jublande lagkamrater. Peter Barker avrundade sedan den engelska uppvisningen genom att besegra Renan Lavigne. Två kliniska game innebar 11-6 och 11-5 samt en imponerande 4-0 seger mot arvfienden Frankrike. I lejonets egen kula! Bättre än så blir det inte, om man är engelsman vill säga...